"En bondgård på landet i staden" är en samling arbeten som berör det speciella ekologiska och sociala sammanhang som Hästa gård i Stockholm utgör. Hästa gård är en 200+ hektar stor bondgård på Järvafältet omgivet av förorter byggda under miljonprogrammet på 60- och 70-talet. Det är Stockholms enda aktiva bondgård och ett av världens största stadsjordbruk. Från tunnelbanan i Akalla är det fem minuters promenad till gården.
Fotografiet ovan är från "Hästa gård - En bondgård på landet i staden", en rapport som ger en inblick i utvecklingen på Hästa gård mellan 2010 och 2014 samt förslag för framtida konst- och forskningsaktiviteter på gården. Rapporten presenterades i utställningen "Tensta museum: Rapporter från det nya Sverige" på Tensta konsthall tillsammans med en karta / diagram med ett förslag från konstnären och agroekologen Fernando Garcia-Dory för hur den ekologiska odlingen på Hästa gård skulle kunna utvecklas.
"Visioner för landsbygden" var ett rundabordssamtal om konst och jordbruk på den svenska landsbygden och på Hästa gård i Stockholm. Programmet inkluderade en visning av kortfilmen "Två hektar" samt presentationer av Fernando Garcia Dory, Erik Sjödin och Per Hasselberg från Konstfrämjandet. Deltagare i samtalet inkluderade Rafael Altez Calderon, Föreningen för Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF), Maria Lind från Tensta konsthall och medlemmar i Hästa gårds vänförening.
"Två hektar" är en kortfilm av Erik Sjödin and Fernando Garcia-Dory. Filmen är ett porträtt av Rafael Altez Calderon som från 2010 till 2014 arbetade med att odla två hektar mark på Hästa gård. Filmen introducerar Rafaels arbete med att etablera en ekologisk odling och förening på Hästa gård i syfte att stödja en övergång till ett socialekologiskt samhälle baserat på permakulturprinciper. Rafael och hans förening avhystes från Hästa gård i Januari 2014.
Följande utdrag från Giovanna Di Chiros essä "Nature as Community sätter tidigare och pågående försök med att bygga en gemenskap på Hästa går i ett större sammanhang. Utdraget pekar mot en idé av gemenskap som är inkluderande snarare än exkluderande.
Material producerat inom ramarna för "En bondgård på landet i staden" har visats på Tensta konsthall i utställningen "Tensta museum: Rapporter från det nya Sverige" 2013 / 2014. Projektet har skrivts om i Tate Etc. i artikeln The Palate, the Palette and the Planet av Fanny Singer 2015. Tack till Fernando Garcia-Dory, Rafael Altez Calderon / DGF, Tensta konsthall och Hästa gård.
Fotografiet ovan är från "Hästa gård - En bondgård på landet i staden", en rapport som ger en inblick i utvecklingen på Hästa gård mellan 2010 och 2014 samt förslag för framtida konst- och forskningsaktiviteter på gården. Rapporten presenterades i utställningen "Tensta museum: Rapporter från det nya Sverige" på Tensta konsthall tillsammans med en karta / diagram med ett förslag från konstnären och agroekologen Fernando Garcia-Dory för hur den ekologiska odlingen på Hästa gård skulle kunna utvecklas.
"Visioner för landsbygden" var ett rundabordssamtal om konst och jordbruk på den svenska landsbygden och på Hästa gård i Stockholm. Programmet inkluderade en visning av kortfilmen "Två hektar" samt presentationer av Fernando Garcia Dory, Erik Sjödin och Per Hasselberg från Konstfrämjandet. Deltagare i samtalet inkluderade Rafael Altez Calderon, Föreningen för Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF), Maria Lind från Tensta konsthall och medlemmar i Hästa gårds vänförening.
"Två hektar" är en kortfilm av Erik Sjödin and Fernando Garcia-Dory. Filmen är ett porträtt av Rafael Altez Calderon som från 2010 till 2014 arbetade med att odla två hektar mark på Hästa gård. Filmen introducerar Rafaels arbete med att etablera en ekologisk odling och förening på Hästa gård i syfte att stödja en övergång till ett socialekologiskt samhälle baserat på permakulturprinciper. Rafael och hans förening avhystes från Hästa gård i Januari 2014.
Följande utdrag från Giovanna Di Chiros essä "Nature as Community sätter tidigare och pågående försök med att bygga en gemenskap på Hästa går i ett större sammanhang. Utdraget pekar mot en idé av gemenskap som är inkluderande snarare än exkluderande.
The place - geographical, cultural, and emotional - where humans and environment converge is embodied in the ideas and practices of "community." One concept of community advances group identification with common histories, experiences and endurances of oppression, whether racial, ethnic, gender based, or socioeconomic. This view of community is often said, in the language of social science, to represent a "unity of sameness." In other words, those whom we identify as members of our community we recognize as having similar or identical features. Other, less anthropocentric and, some would argue, less conservative conceptions of community exist, however, and emphasize the notion of "unity in difference." This idea of community presupposes connection to and interconnectedness with other groups, other species, and the natural environment through everyday experiences with family, comradeship, and work. The cultural theorists Laurie Anne Whitt and Jennifer Daryl Slack argue that communities should be understood as "sites where the human and other than human are drawn together in multiple articulations." They propose the term "mixed community" to signify the relations of interdependence that inhere in geographically diverse "mixed species" (human and nonhuman) assemblages. An environment contextualizes a particular mixed community, "situating it within and bonding it to both the natural world and the larger 'containing society'" Communities and environments are therefore conjoined and must be understood as being mutually constitutive. Whitt and Slack continue,
"Communities, then, are as much results as they are causes of their own environments. One practical consequence of this is that discussions of development cannot proceed reductively, by divorcing communities from their material contexts. Mixed communities and their constitutive environments are inseparable; they are the unit of development and of change. All development is for better or for worse, co-development of communities and environments. And the relation between a particular community and its environment "is not simply one of interaction of internal and external factors, but of a dialectical development" ... of community and environment in response to one another." - Giovanna Di Chiro, Nature as Community
"Communities, then, are as much results as they are causes of their own environments. One practical consequence of this is that discussions of development cannot proceed reductively, by divorcing communities from their material contexts. Mixed communities and their constitutive environments are inseparable; they are the unit of development and of change. All development is for better or for worse, co-development of communities and environments. And the relation between a particular community and its environment "is not simply one of interaction of internal and external factors, but of a dialectical development" ... of community and environment in response to one another." - Giovanna Di Chiro, Nature as Community
Material producerat inom ramarna för "En bondgård på landet i staden" har visats på Tensta konsthall i utställningen "Tensta museum: Rapporter från det nya Sverige" 2013 / 2014. Projektet har skrivts om i Tate Etc. i artikeln The Palate, the Palette and the Planet av Fanny Singer 2015. Tack till Fernando Garcia-Dory, Rafael Altez Calderon / DGF, Tensta konsthall och Hästa gård.